otacksamhet...

Snart är det semester, men än är det 1000 saker att fixa med känns det som. Ändå verkar det inte vara någon som förstår hur mycket arbete man lägger ner för att saker och ting ska bli rätt. Det är jag jäkligt less på och jag kan lova att det kommer bli ändring så småningom. No more...

7 dar per år och bara 7 dar dit!

Om en vecka är det dags igen, det man väntar på hela året! Medeltidsveckan :D Vid denna tiden om en vecka lever vi säkert rövare på Clematis ocg dricker mjöd i mängder Hallelulja för det!

Slå näven i bordet -moral

En sak jag har funderat över ett tag är om man verkligen är sig själv eller om man helt enkelt är den som folk förväntar sig att man är? För hur mycket påverkas man egentligen av dem man kännt i många år och deras syn på vem man är? Dessa funderingarna kom till mig då jag fick ett mail från facebook där det stod: detta tycker andra är dina starkaste och svagaste egenskaper. Då det stod att mina sämsta egenskaper är att jag är mest kreativ och mest utåtriktad, undrar jag om detta verkligen är negativa saker? Nu ska man inte haka upp sig på en sådan liten bagatell, men mina tankar går direkt till jantelagen och hur människor låter sig styras av denna. Varför ska det vara "Du tar för mycker plats..." hit och dit och istället följa desssas exempel. Om man inte kan visa framfötterna var ska man då bli av tillslut? Fundera på det ni!

Tillbaka till ostarnas rike

Resan är bokad och jag sitter här 2700 kr fattigare, men det är det minsann värt. det känns fantastiskt att jag faktiskt ska få träffa mina två utländska familjer igen! Även en kär vän som på sitt eget sätt betytt väldigt mycket för mig, även om jag skötte det hela ganska dåligt. Fy på mig!

Idag blev det ett telefonsamtal till Isabelle och Antoine för att meddela att resan faktiskt till 100% blir av. Jag blir fortfarande helt varm inuti när jag tänker tillbaka på samtalet. Underbart att talas vid igen! Baby nr 2 väntas komma den 17 augusti, man kan ju hoppas att han är ute innan jag kommer och hälsar på den 24 augusti. Jag hörde Agnès i bakgrunden under hela samtalet, hon pratar riktigt bra och mycket nu! Roligt att höra hennes små diskussioner med Antoine haha. Nyfiken är hon såklart och därför ville hon ju prata med den som ringde, helt fantastiskt! (förlåt men hjärtat smälter ju!) Det blev inte så mycket prat, hon är ju trots allt bara 2 år, men ett Au revoir fick jag och det kommer jag minsann leva på länge :)

Karma

Detta är nog något jag har problem med, visst är jag fumlig men vissa saker kanman ju inte rå för. Idag lågjag ute på altanen och solade, mamma satt i en solstol bredvid. Jag hör ett ploff och känner att något landar på mig. Mitt vrål: "ahhhhhh fy, vad är det här för något..?" Det visar sig att det som är kladdigt är fågelbajs, en fågel har alltså skitit ner mig när jag låg där och solade i godan ro. Dålig karma säger jag bara.

Oväntade ögonblick

Idag fick jag min del av uppvaktning, man slutar aldrig förvånas över saker och ting! Vem vet glasögonen kanske gör susen ;) Äldre ser jag tydligen ut att vara i alla fall. Kul kul. Idag har jag börjat förbereda mig inför bröllopsfotograferingen på lördag och bröllopet överhuvudtaget. Bröllopsgåva borde man ju faktisk ha en, eller hur. Jag var inne i stan och letade efter ett album men hittade inte riktigt något som jag blev förtjust i. Inne på en fotoateljé i staden(inga namn nämnda men ni fattar nog vilken jag menar) hittade jag album som var fina men de fanns inte att köpa minsann. Jäkligt otrevligt bemött blev jag i alla fall, själv har jag svårt att förstå att en person som arbetar med människor kan bemöta folk påd et viset. Dit tänker jag aldrig gå och fotografera mig i alla fall. Vänligare blev jag bemött av fotoateljé nr 2 (denna inte nere i stan) Tyvärr hade de inte album till salu eftersom det var en beställningsvara, TACK det var ju allt den förra också behövt säga, utan att vara otrevlig liksom.