Sleepwalking- oh no!

Alla som känner mig vet att jag har haft en del problem med det faktum att jag då och då går i sömnen. När jag var liten hände det väldigt ofta, under högstadiet och gymnasiet hände det någon gång ibland. Numera oroar jag mig inte för det eftersom jag helt enkelt trott att det är något jag växt ifrån. Men icke... Det hela känns lite pinsamt, jag har ju ingen aning om vad jag gör. Häromdagen berättade Jessica för mig att jag lyckats i Prag, 2 gånget till och med. Den ena gången var det Adam som såg mig, satt tydligen och som han uttryckte det "vibrerade" precis som i en skräckfilm. Urläskigt tyckte han, jag håller med! Andra gången var det Mattias som såg mig stå böjd över Jessica mitt i natten, varför gjorde jag det? dessutom för att avsluta inlägget om mitt sömngående tror jag att jag lyckades även när jag kom hem, gick och la mig för att sova, vaknar utan pyamasen, hmm skumt eller vad!? Jag tror jag behöver en sambo som kan vaka över mig haha.