Ups and downs

Mitt humör är verkligen som en bergodalbana just nu, en ständig emotionell färd där varannan dag är bra och varannan hysterisk. Uppsatsarbet tar verkligen på krafterna, det är hela tiden en kamp med inspirationen. Men sen är det såklart osäkerheten inför framtiden, innan har man hela tiden vetat hur livet ska se ut, i alla fall ett år frammåt. Det gör mig nervös att inte veta hur mitt liv kommer se ut om ett halvår. Visst msn måste försöka leva i nuet lite också som min mamma så snällt påtalade, men det är ju de där små sakerna som gör mig hysterisk. Som tex. Får jag praktikplatsen i Stockholm(intervju nästa vecka) kan jag inte ha kvar lägenheten i Växjö vilket innebär att jag måste säga upp lägenheten i januari då jag har tre månaders uppsägningstid. Var jag sen ska bo blir ett mysterium som jag inte ens börjat ta tag i, snurrar gör det! För att komma med något positivt denna tisdagsmorgon kan jag i alla fall säga att jag hittat en massa artiklar till uppsatsen, varav en jag håller på att plöja genom verkligen verkar vara jätteanvändbar! Wee! Imorgon ska jag göra mitt bästa för att få ner en sammanfattning i mitt dokument!

Torris!

Min hy strejkar totalt, är så torr att jag bara flagar i hela ansiktet....det är som om jag hade ormskinn i hela ansiktet och jag vet inte riktigt vad jag ska göra, måste nog köpa en supercreme. I vilket fall gav jag upp biblioteket när första munsåret dök upp så nu sitter jag hemma med ansiktsmask, ska spraya fuktgivande vätska i ansiktet hela kvällen och hoppas att få bukt på det hela.

Ibland har man det lite extra bra

Helgen har varit just så fin som man skulle kunna tänka sig. Jag hade helgen till ära unnat mig att vara helt ledig, och tro mig det var välbehövligt. I fredags var det fest hos Emelie, fick meddelande från darlingen att tåget var väldigt försenat, mitt svar blev: hör av dig när du börjar närma dig. Helt plötsligt ringer det på Emelies dörr och vem står inte där om inte min goding ;) Jag älskar spontanitet och överraskningar och än så länge har jag inte sett så mycket av det, tänka sig det är alltid något nytt jag upptäcker hos honom! Vi hade en kul kväll, vi skulle till Stallet, det blev Sivans då kön var ruskigt lång. Inte så mycket folk men dans, drinkar och gott snack.

Det slog mig också vilka underbara människor jag känner och jag fick så mycket smicker att jag helt enkelt rodnade, egoboost kan man behöva ibland, speciellt när det rör arbeta som jag jobbar hårt för. På tal om det så fick jag ett efterlängtat mail i fredags, därav det sjukligt muntra humöret! Jag ska upp till Hufvudstaden på intervju till en praktikplats, jag måste förbereda material, några tips!? Exalterad till 1000 över detta!

Lördagen tog vi det lugnt och hade en riktig mysdag, pizza, på spåret(repris) och film och godis så klart! Första advent var mysmysmys med lussebak, julmusik och julskyltning. Inte konstigt att det kändes tyngre än vanligt när han åkte hem... Jag fortsatta julmyset med några klasskompisar på kvällen med glögg och nybakta lussebullar.

Sånt är det - livet

Önskar att all bara skulle kunna falla på plats. Jag står fortfarande utan praktikplats vilket börjar göra mig aningens nervös. Det är ju inte precis som att jag inte ansträngt mig, tvärt om. Men kanske är det så att man borde sänka ribban en aning..? Men jag är inte sån, jag vill inte nöja mig, men skit lär jag väl få för det.

Imorgon kommer äntligen min darling :) Vi ska träffa lite vänner, ha lite bara vi tid och julmysa med lussebak och glögg med mina klasskompisar. Gud vad jag längtar till helgen och gud vad jag önskar att helgen kunde vara förevigt! ;)

Som om jag inte tjatat om det tillräckligt... Jag skriver C-uppsats nu, igår lämnade vi in utkast och imorgon ska vi ha uppsatsmöte. Vrålrädd är jag att att min text ska bli totalt sågad, att det jag tänkt är för omfattande eller helt enkelt inte håller måttet. Jag är just nu inne i en ingen inspiration att varken skriva eller läsa just nu så det är inte lätt, för jag vill verkligen skriva men hjärnan står still (teoridelen, själva skrivandet av huvudtexten lär inte bli något problem)

Förresten så var jag och storhandlade idag. Storhandling blev det verkligen eftersom mitt kylskåp, frys och skafferi gapade tomt. Jag packade i två enorma pappkassar och bar dessa till bussen, trodde mina armar skulle gå av :P Inte kunde man sätta ner kassarna heller då det är decimeter lager med snö överallt :P Man kan ju skratta åt sig själv! haha

Nej nu ska jag sätta mig och fortsätta läsa genom allas uppsatser

problemet löst

Jag har gått och inbillat mig att jag har någon mysko sjukdom som gör att mina handleder är alldeles krampiga jämt. Nu har jag seriöst börjat överväga om detta helt enkelt kanske beror på allt skrivande och tiden framför datorn. Låter troligt.

Det är segt

Sitter på biblioteket och försöker skriva på min uppsats men bristen på inspiration gör sig påmind, därav att jag inte får något gjort för tillfället... Inte blir det bättre av att mitt Word krånglar som bara den, morr! Just nu har jag översatt och fått ihop en av mina teorier till uppsatsen och nu måste jag bara banta ner den och ändra formuleringarna en aning samt uttrycka på vilket sätt den är av vikt för uppsatsen.

.

Hoppas att jag lyckas få gjort en de imorgon tills då vi ska lämna in våra färdiga delar till uppsatsen. Vore hur skönt som helst om de på opponeringen på fredag tycker att jag kommit en bit på vägen... För det känns ju inte direkt så. Som tur är har jag finaste Jessica framför mig, lite moraliskt stöd såhär i uppsatstider och känslan av att man är social fast man egentligen inte är det.

Min moma

För er som inte visste det så har jag världens finaste moma. Hon har alltid varit ett stort stöd för mig och i hela mitt liv har hon alltid uppmuntrat mig att gå min egen väg. Hon är förmodligen den person som påverkat mig mest under alla år och utan tvekan min största förebild. Jag bestämde i lördags eftermiddag mig för att åka hem för att hälsa på henne i på sjukhuset, det blev ett besök när jag var framme med tåget och förvånad det blev hon :P

-Men Tilda, är det du? är du här?

I min hemby Munka Ljungby var det julskyltning i söndags, och eftersom mormor inte kunde gå på julmarknaden tänkte jag att jag kunde ta julen till henne, så det gjorde jag också! Jag bakade en adventskaka med saffran, äpple och nötter kokade glögg och fixade pepparkakor sen åkte jag in på sjukan och dukade upp med röda servetter och tända ljus. Hur mysigt som helst blev det och jag tror det var väldigt uppskattat. Vi pratade om allt möjligt och tittade på bilder från balen jag var på förra helgen och så fotograferade vi med photobooth!

Mej hjärta dej

Precis idag är det ett år sedan jag och min darling träffades. Eftersom vi inte har någon egentlig koll på när vi egentligen blev "tillsammans" så tycker vi båda att dagen då vi träffades är ganska speciell, för det är den faktiskt! Vilket fint år det varit, hektiskt för mig med mycket åtaganden som jag inte riktigt vet hur jag skulle klarat mig genom utan hans lugn. Så kliché eller inte så känner jag mig väldigt lycklig och blir mer och mer kär för varje dag. Vem hade kunnat tro det för ett år sedan..? ;)

Fredag med tungt hjärta

Alltid förr när jag var som mest ledsen och saker och ting kändes helt hopplöst fanns fanns han där, världens trognaste vän och det bästa stödet man kunde få. Älskade Nalle. Jag har inte skrivit mycket om honom sedan den där dagen, det är väl mitt eget sätt att bearbeta antar jag. Även om han inte förstod ett ord av vad man sa så undgick det aldrig honom när jag var ledsen och hoppade upp i sängen för att trösta. (sängen tog han sedan helt över, på ett mycket elegant sätt måste jag säga och en annan fick sova bäst man kunde i fotändan). I kväll har jag gråtit... gråtit för nära och kära som kämpar med sjukdom, gråtit för folks brist på moral, gråtit för att bli tagen för givet, men också gråtit för gråtandets skull. Önskar att min trogne vän var här, jag hade behövt honom. Imorgon blir det en snabbtripp ner till Skåne trots allt, mitt hjärta säger att jag måste.

Har lyckats få lite gjort på uppsatsen idag, eller snarare lyckats hitta bra källor och artiklar som jag kommer kunna använda mig av (måste skriva ut pdf dokumenten) Det känns bra! Målet är att få klart teorin till nästa vecka så att jag kan börja med huvudtexten sen.

Sitter och funderar på om jag ska ta och åka hem till mor och far trots allt. Min kära moma ligger på sjukhus igen och det känns som man kanske skulle ta sig hem, det var ju ett tag sedan jag träffade dem senast. I vilket fall blir det inte i så fall inte idag utan sent imorgon eftermiddag. Jag har ju som sagt en hel del arbete jag måste göra.

Glädje!

Egentligen vet jag inte var jag ska börja för jag är fortfarande helt uppe i varv! Igår pratade jag med världens underbaraste Kristel via Skype. De första 10 minuterna av samtalet satt vi bara och skrattade, det kändes helt otroligt att att se henne igen, även om det var via kamera. Vi har inte hörts av på nästan 2 år, varför vet vi inte riktigt, det har bara blivit så. Men vi hade så mycket att prata om!

För er som inte kände mig då: Jag och Kristel känna varandra när vi båda var au-pairer i Schweiz. Vi hade många galna utflykter med "våra barn" men även på helgerna (vissa saker borde vi kanske glömma? haha), också tillsammans med Louise så klart! Hur som helst var det bland de bästa 10 månaderna i mitt liv, de där i Schweiz, härligt att ta upp kontakten igen!

Bilderna är från min avskedshelg när jag Kristel, Relika och Hugo åkte till Yvoire :)

vad är väl en bal på ett flygvapenmuseum

Jag är inte så bra på att uppdatera nuförtiden, det är helt enkelt så mycket som händer hela tiden så jag blir helt snurrig! Måste först och främst säga att jag har världens bästa pojkvän, blir nog mer och mer förälskad varje gång vi träffas, han får mig alltid att må bättre, känns fantastiskt! Så helgen då. O hade han fått "order" att göra snittar till drinken på mässen inne på helikopterflottiljen, militärer ni vet... Ni ska veta att min han förmodligen är den stresståligaste människan jag känner, han är inte den som oroar sig för saker, men på fredagen var han helt snurrig haha (umgås för mycket med mig kanske?). Så som det alltid är när man har för lite tid och är stressad händer oväntade saker som gör det hela värre. Känner ni igen det där?

- Ja... Vi körde på ett rådjur på väg till ICA när vi skulle köpa saker till råvarorna.

Det stackars djuret bara hoppade ut från ingenstans och det fanns inte en chans att vi inte skulle träffa. Som om det inte vore nog flög det efter att ha träffat oss, rakt upp på en mötande bil, deras bil tog mer skada än vår antar jag (varken de eller vi hade möjlighet att stanna direkt så vi vet inte). Det blev samtal till polisen och försäkringskassan samt åka tillbaka till platsen för att kontrollera platsen. Som tur var gick O ur bilden och gjorde det där, jag är tacksam att jag slapp. Stackars djur än en gång.

Lördagen fixade vi lite med snittarna sen lämnade O mig hos frisören, skönt att få bli fixad sådär! Lite ovanlig men fin frisyr blev det (bilder kommer så snart jag fått dem) Vi åkte till Linköping för att checka in på hotellet samt klä oss inför Höstmiddagen och sedan iväg till fördrinken. Jag var såklart jättenervös, har känslan av att inte passa in i sånna där sammanhang. det gick bra, folk var trots allt trevliga, även om man kanske inte har jättemycket gemensamt. Höstfesten var inne på flygvapenmuséet, det var hur häftig som helst! Välkomstdrinken och minglet var i den nybyggda delen där de byggt upp utställningsrum från de olika årtionden samt med flygplan hängandes i taket och inte att förglömma; en riktigt maffig musikkår. sedan följde en trerätters middag i gamla hangaret bland flygplanen som stod runt om oss :) Trevlig middag i bra sällskap! Jag och O dansade massor, improviserade kallar vi själva det, men gud vad kul det var! Vals, bugg och foxtrot :) När vi kände oss nöjda med kvällen, aningens berusade får jag nog lov att erkänna, tog vi en taxi till Scandic där vi bodde över. Nästa morgon var det hotellfrukost - Me love that!

Fantasticum!

Stockholmsresan har varit helt fantastisk och alldeles underbar :) Men inte att förglömma ruskigt intensiv, det känns som vi avklarade en flera veckors kulturuttryck på 2 dagar. Vi var en härlig grupp, eliten som vi lite skojfriskt kallar oss; jag, Adam och Rikard (ja vi saknar dig Carl!) samt 3 st lärare från konsten. Lite skamligt att endast 3 st följde med tycker jag, med tanke på alla förberedelser lärarna hade gjort. Vi besökte Moderna Museet där vi fick en visning av Joakim som gick ut kulturledarprogrammet för två år sedan (om jag inte mins helt fel), han gav oss en fantastiskt bra visning och vi fick svar på många frågor som kan vara nyttigt inför hösten och kommande kulturjobb. Givande minst sagt! vi besökte även Nationalmuseum, nordiska museet, betraktade offentlig konst i stan, hade stadsvandringar och redovisningar samt ett besök med visning på Fotografiska. Måste jag säga att detta var det bästa på hela resan!? Sandy Skoglunds fotografier är helt enkelt fantastiska!

På fredagen fortsatte jag in mot centrum efter att jag sagt hejdå till gruppen för att träffa bästa kusinen Sara, och besökte sedan Fotografiska igen =) Vilken succé det stället är! Vi hade hur trevligt som helst! Kvällen tänker jag inte nämna för jag har fortfarande fruktansvärd ångest, tänker bara säga att jag har världens finaste kusin!

Lördagen bar det av till Vällingby för att umgås med mina gotlandsvänner Josefin och Nick, vi shoppade, spelade spel och pratade om allt mellan himmel och jord och som vanligt kändes det som det var igår vi sågs senast. Jag fick se den nya lägenheten som efter ett halvårs problem äntligen går att bo i. Söndag shoppade jag och Josefin men jag hann även träffa Pelle en sväng medan övriga jobbade. Full fart som vanligt när det gäller saker jag tar mig för. Igår bar det hemåt och jag var trots allt ganska lättad av att lämna hufvudstaden ;-) Dock saknade jag kollektivtrafiken redan efter 10 minuter i Växjö då min buss inte dök upp och jag fick vänta på nästa i 20 minuter haha Det blev möte med utbildningsföreningarna på Campus och sen svimmade jag nästan av trötthet och slappade resten av kvällen.

16.22 Klockan är enligt angivet klockslag... det är redan mörkt... Eller ja det är inte riktigt helt kolsvart ännu men det är definitivt på god väg. Det är svårt att förstå att det går så snabbt, jag vet ju att vi ställde tillbaka klockan och att enligt sommartid skulle klockan varit 17.00 egentligen, men det är ändå helt sjukt tycker jag. Värre ska det dessutom bli. Jag sitter och försöker få klart mitt andra referat, något jag försökt med sedan igår men min hjärna verkar liksom helt stängt av sig. Problemet är mest att jag inte hunnit läsa hela avhandlingen som jag ska referera, den är så tung terminologiskt samt i teorierna att det dessutom hade varit omöjligt att ta sig genom hela i ett svep liksom. Missuppfatta mig inte för avhandlingen är bra och nyttig och jag kommer förmodligen använda mig mycket av den till min uppsats. Men den fungerar förmodligen bättre att läsa lite i taget ur. Det mesta kan man ju faktiskt skriva om något om man läst inledning samt en del av kapitlen, men jag har hoppat över: "Vad kommer författaren fram till samt finns det en röd tråd- precisera..." Det är lite svårt att svara på när man inte läst allt, jobbigt och dessutom hatar jag att jag inte hunnit med allt, jag vill ju inte slarva liksom.

Nu ska jag ta mig en stor kopp te, läsa genom och försöka banta ner texten ännu mer samt försöka skriva klart de delar av referatet som jag inte gjort ännu och sen blir det föreningsmöte kl. 18, tack och lov här hemma hos mig så jag slipper ränna ut i regnet och mörkret.

Vänskap

Jag har världens finaste människor runt mig, jag blir helt varm i hjärtat när jag tänker på det och är så tacksam för att ni bryr er om mig och hur jag mår. (för sanningen att säga så har det inte varit "high life" för mig på sista tiden)

Konversation från idag

C: "Hur är det egentligen, du kör inte slut på dig..?"

Jag: "... (tystnad)... Förra veckan var det kaos, men nu börjar det ju lugna ner sig lite."

C: "Du... Du måste ju ta det lugnt också... Du får ju inte gå in i väggen..."

Jag har knappt varit med på något kul på senaste tiden, saknar att ha ett socialt liv. Men efter Stockholm ska jag bjuda hem världens finaste klass, det är ett löfte! Dessutom har jag mycket att se fram emot nu och det är det jag fokuserar på! Stockholm here I come!