Året 2010

Målet har varit att på något vis sammanfatta året som varit... orken har inte riktigt funnits där, för 2010 har inte varit det bästa, eller det beror ju egentligen på hur man ser det för bra saker har ju också hänt.

För att börja med de bra sakerna: Jag och min darling har hållit ihop hela året, trots avståndet och hans kringflyttande Halmstad-Stockholm- Motala. Ju mer jag tänker på det desto mer inser jag hur kär jag faktiskt är. Vem kunde gissat det? Innan detta året skulle jag aldrig trott att det skulle bli vi så pass länge :) Vi har hunnit med massor, bland annat varit på två baler, firat påsk, semestrat i Stockholm, firat midsommar (på skånskt vis) åkt snowboard, julmyst och firat nyår tillsammans (väldigt grabbigt). Fina vänner har jag ju också, trots mina något negativa inlägg ibland finns ni ju där ute och verkligen bryr er, det värmer verkligen mitt hjärta!

Men om man bortser från kärleken (för kärlek är bra men den är inte allt) har det genomgående varit ett sjukt jobbigt år, där jag stundvis tappat bort mig själv helt och hållet. 2010 är året då jag skrivit två uppsatser (B och C) samt paralellt läst C-kurserna på inriktningen, vilket kanske mest av allt bidragit till att jag verkligen varit nere på botten och vänt, grävt ner mig i arbete med föreningen (festival, evenemang, kulturresa för 40 personer, kulturnatt, vårstad, invigning av lnu och jobb för universitetet osv). Aldrig någonsin har jag haft så mycket problem med min andning som detta året, försök att hinna med allt, vara överallt, vara delaktig, trevlig, rolig. vem har jag blivit egentligen? Ni ska veta att det är svårt att försöka vara så jäkla perfekt hela tiden.

Jag hade min årliga semester till Gotland och medeltidsveckan, inte ens den var som den brukade, mycket skratt och kul men också otroligt mycket tjafs, inför 2011 lovar jag mig själv att jag aldrig ska tillåta andra att förstöra en viktig semester för mig igen (jag är ledig på tok för sällan för det). Nej, jag kanske inte har varit som jag brukar detta året, men ni kan ju fundera kring varför istället för att strunta i mig. Hela hösten har varit en lång kamp för den perfekta praktikplatsen, just nu står jag här utan, finns knappt ord för att beskriva hur värdelös jag känner mig, året avslutades med en stor tragedi, som kommer att ta mig lång tid att komma över. Min älskade mormor gick bort, ibland frågar jag mig hur jag någonsin ska kunna komma över det, för det dyker alltid upp saker som jag skulle vilja diskutera med henne. Men självklart har jag börjat känna att jag måste börja ta tag i mig själv igen, det hade hon velat, det är något jag är säker på.

2011 kan bara bli bättre och inför det nya året lovar jag mig själv:

*Att sluta ta skit; Folk kan inte fortsätta behandla mig som skit, missunna mig saker. Jag ska bara umgås med dem som får mig att må bra.

*Lära mig säga NEJ när det blir för mycket, och på så vis slippa stressa 24 h om dygnet.

* Hitta en bra praktikplats; för jag har minsann jobbat alldeles för hårt de senaste tre åren för att inte få någon alls.

* Inte ge upp när det är dags att söka jobb,även om det kommer kännas hopplöst ibland. Kulturbranschen är tuff men hoppet är något som kommer behövas!