trams...

Äntligen känner jag mig någorlunda redo att skriva om helgen, lite i alla fall. Det blev lite av en karatefylla med sköldpaddsglid på Emelies soffbord, samt mycket dans och ännu mer galenskap. Sanningen är att jag inte minns så mycket av det hela, kanske mest för att jag inte vill. Jag var nog så nervös inför helgen överhuvudtaget att det bara slog lite slint. Jag är nog dessutom världens sämsta flickvän... Eller ibland känns det så, lite otränad på flickvänsfronten. Det är en hel vetenskap det där! Så nog om det