Idag känner jag mig på ett väldigt bra humör. Ni vet när man möter någon på gatan och man går rakt mot varandra. Man tvingas veja för att inte gå in i varandra, och båda går åt samma håll - när jag går åt vänster går den andra åt vänster osv? Sådana saker gör mig så himla fnittrig och jag har varit med om det två gånger idag!
Jag kan inte riktigt förstå hur denna dagen ändå kunde sluta med att jag känner mig så glad, jag antar att jag på allvar försöker ändra min attityd! Sen kanske det är en känsla av lättnad också. I flera års tid har jag fasat åldern 23 år, detta eftersom man hört talas om den beryktade Cellprovstagningen som jag fasat inför det och liksom tänkt "det är många år dit". Helt plötsligt damp det där brevet ner på posten, är jag redan sådär gammal for tankarna genom mitt huvud. Så i två veckor undvek jag det faktum att jag fått brevet och sen accepterade jag det och bokade en tid, bättre att veta om något är fel liksom. I vilket fall kom dagen, vilket var idag och jag måste erkänna att min oro var obefogad. Visst det är obehagligt, jag hatar hela grejen med att ligga där, men ont gjorde det inte i alla fall och eftersom jag fått höra massor av historier om hur de skulle klippa i mig så var det en fruktansvärd lättnad att de inte gjorde det!
Nu ska jag dricka te och äta en chokladboll som jag bakade innan
Tack och hej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar