Vi...vi...vi...

På senaste tid har bloggen fungerat som någon sorts klagomur, verbal boxning eller vad man ska kalla det så varför inte fortsätta på den negativa banan..? Min senaste frustration är allt "Vi"ande, alltså "Vi ska", "Vi tycker", "Vi tror" alltså uräkta mig, jag är också i ett förhållande (ja det förvånar mig alltid när jag skriver det, otroligt) men inte fan håller jag på att "Vi"ar sådär, för är det inte störigt när folk inte kan ha en egen åsik om något. Om jag skriver till en vän och frågar något och svaret är "vi ...." om jag inte ens träffat denna andra person, de är inte sambos, har barn eller är gifta så vad är det med allt "Vi"ande är då detta relevant för mig? Ush... heller lever jag ensam hela livet än att inte ha ett eget liv, FY FY FY!!!